På äventyr bland ugglor och eldsjälar.

strixuralensis-7556

Förra helgens tur med Natursidan.se blev ett äventyr att minnas. Några av oss medarbetare skulle på slaguggleringmärkning i Västmanland med Birdsafarisweden.

Vi började resan med att göra ett stopp vid Hjälstaviken, och redan där fick vi en kalasstart! Rördrommen tutade i vassen och vi fick bland annat se sävsångare, vassångare och dvärgmås; samtliga nya arter för mig. Efter en fika i morgonsolen begav vi oss vidare uppåt landet genom ett vårsoligt landskap. Väl i Salbohedstrakten passade vi såklart på att ta oss en titt på prärietranan där den gick på en åker i närheten av en grupp vanliga tranor. Det var en rolig grej, men som naturupplevelse ger jag inte mycket för att stå vid en vägkant med 50 andra skådare. Då sitter jag nog hellre ensam på en sten i skogen och tittar på kungsfåglar.

 

savsangare-7063

 

Tranan var hursomhelst kryssad och vi åkte till Salbohedsgården för att checka in. Det var bara några minuters bilfärd dit. Tänk att det slumpat sig så att en ny sverigeart skulle uppehålla sig i närheten av där vi bokat rum för över två månader sedan!

Vid 14-tiden var vi på plats vid för att möta upp Daniel Green och de andra som skulle med på turen, och bara fem minuter senare stod vi och tittade på medan tre små trötta kattuggleungar lyftes ur sin holk för att ringmärkas! Vi var ganska många som flockades kring de små, men de verkade inte bry sig nämnvärt. Efter mötet med de små vita dunbollarna var vi alla ganska upprymda, men detta var bara början!

 

tawny-7199

 

Snart packades utrustningen in i bilen och vi begav oss mot en plats där en pärluggla häckade för första gången på fyra år. På vägen dit lyckades vi se två järpar springa över vägen! Vi gick ut och lockade på dem och vi fick svar från en av dem i den täta vegetationen, alldeles nära. Visa sig ville den dock inte, men det var riktigt kul att äntligen (om än hastigt) få se denna fantastiska och svårsedda fågel!

Hos pärlugglan visade det sig vara inte mindre än sex ungar! Det var verkligen en upplevelse att se denna nattaktiva uggla och hennes ungar på nära håll. När mamman släpptes efter att alla fått sig en ordentlig titt på henne, flög hon upp i en tall och tittade på oss. En vackrare syn än en uggla i ett träd är svår att hitta!

 

tengmalms-7327

tengmalms-7371

tengmalms-7394

tengmalms-7331

 

Efter den omtumlande stunden med pärlugglorna var det dags för fika, innan vi började röra oss mot ett ställe där vi skulle spana efter lappuggla. Just ikväll behagade den inte visa sig, men vi kunde istället njuta av spelande morkulla. Under kvällen såg vi dessutom både älg, kronhjort,rådjur och hare. Vi var hemma för en god middag vid Salbohedsgården vid 22-tiden och sedan kunde vi stupa i säng mätta och belåtna på både mat och upplevelser. Det hade varit en galet händelserik dag!

Söndagen var inte fy skam den heller. Vi hade sagt att vi skulle till Fläcksjön på morgonen, men Daniel slängde in en bonus åt oss innan vi begav oss dit. Vi skulle kolla efter berguv! Och visst fick vi se en, en ruvande hona på en byggnad vid ett sandtag. Helt otroligt fint att få se en vild berguv! Vi började nästan nypa oss i armen, för detta började bli lite väl häftigt. Snart for vi ner till Fläcksjön för att ägna oss åt lite hederlig fågelskådning. Daniel var en väldigt bra guide som inte bara berättade om fåglar, utan även om bygdens kulturhistoria och om invånarnas engagemang för att hålla bygden levande. Det var väldigt glädjande att höra!

Fläcksjön bjöd på en massa fåglar; svarttärnor, havsörn, alla våra vanliga änder och en del vadare. Det var skönt att stå i solskenet och njuta av allt liv.

Snart rullade vi vidare mot vad som var resans egentliga huvudpunkt; slagugglorna. Två bröder har ägnat sina liv åt forskning om slagugglorna i Salatrakten, ett riktigt beundransvärt projekt. De har mängder av holkar som de besöker varje år, och sedan ringmärker de ugglorna. Det krävs verkligen eldsjälar till detta, slagugglor är inte att leka med!

Vi följde med och kollade två holkar som inte var kollade för året än, men där var det tomt. Den tredje holken var dock ett mer säkert kort, och där fanns mycket riktigt både ägg och ungar. Kjell-Åke, den ena av bröderna som var med oss för dagen, tittade ner i holken och hälsade vänligt på “ugglemor”, innan han plockade upp henne ur holken. Man blev alldeles varm i hjärtat av hans synbara kärlek till ugglorna.

Vi fick en fin stund med slagugglan, och det kom till och med ett kort snöfall som gav oss lite mer variation i våra bilder! Hennes ungar låg då redan i holken igen så de inte behövde frysa. När vi släppt mamman var hon rejält trött på oss och började snart skälla ut oss. Vi gav oss av så hon kunde ge sig in i holken igen, så att hennes ägg inte skulle kallna.

 

strixuralensis-7449

strixuralensis-7498

strixuralensis-7514

strixuralensis-5

 

Efter en mysig utomhuslunch i skogen var det dags att dra sig hemåt. Vi skildes från Daniel och de andra vid Salbohedsgården och rullade snart söderut igen. Men vi hade en sak till kvar, vi tänkte stanna vid Fysingen och se om vi kunde hitta pungmesen och citronärlan som båda setts till där. Vår tur höll i sig och vi fick se båda! Vid pungmesen höll vi oss på behörigt avstånd från den tomt där boet fanns. Vi fick fin hjälp av Johan Lind som satt och väntade på den där den hämtade bomaterial!

Det var en riktigt fin kväll där vi stod och spanade ut mot maden där citronärlan struttade omkring (osynlig för blotta ögat men synlig i tubkikare, bör tilläggas!). En enkelbeckasin, grågäss och brushanar gjorde oss också sällskap dessa sista minuter av äventyret. Vilken helg det hade varit! Våren har bjudit på två riktigt ljuvliga äventyrshelger nu, tack till alla medverkande!

 
Ett särskilt tack till Daniel på Birdsafarisweden och alla engagerade ringmärkare!

 

This entry was posted in Fåglar, Norden and tagged , , , , , .

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*